Corroded – Dunckers Kompani, Uppsala 26/5 (inkl. helgen)

Så! Det hände ju mer i helgen än Sherlock Brothers.
Jag tog mig till Uppsala redan i fredags där jag och Michan inledde med en tur till stallet. Blev uteritt över fantastiska områden i fantastiskt väder! Känslan av att galoppera över ett fält när man inte ridit på nästan ett år… obeskrivligt.
Och söta Tintin blev inte halt den här gången🙂 Hann även rida Portos barbacka, lyckades till och med trava utan att glida av, haha. Kan lova att jag somnade VÄLDIGT gott den kvällen!

Vi började även dag två med att åka till stallet, denna gången blev det lite dressyr för att få lite koll på traven (hej första gången på en häst som passar med jämna mellanrum) och sedan terränghinder. Lyckan! Fina fina Tintin, vi lyckades ju till och med med några riktigt fina galopper! (Och, ska sägas, några inte riktigt lika fina. Men det var nog så roligt ändå.) När vi var klara bjöds det på jordgubbar med grädde, champagne, kaffe och hembakt i solen. Himmelriket. Har en känsla av att jag kommer dyka upp där fler gånger i sommar😉

Efter detta var det en tur via affären som gällde, varpå vi sedermera tillagade en så insanely god lax- & spenatpasta att jag vet inte vad. NOM! Lite rosécider (och flädercider på det) så var vi redo att dra till Sven Dufva för spelning. Tack vare internet missade vi en buss (eller, den gick inte) på vägen, men, tack vare internet var vi ju ändå på plats en timme för tidigt så det gjorde inte nämnvärt mycket.
Vi hälsade runt lite och gjorde oss sedan snabbt hemmastadda i logen med bröderna. Så sjukt nice att träffa alla igen!

Gush var först ut på scen och, jävlar, vilken röst den snubben har! Vi inväntar ivrigt att de ska supporta Black Stone Cherry nästa gång de rör sig hitöver. Sen verkade han tro att jag var ironisk när jag sa det till honom efter spelningen så jag kanske tog i med superlativen. Seriously though, grymt!
Sherlockspelningen finns det som synes redan inlägg om, så vi hoppar direkt till Corroded. Hur var Corroded? Lika bra som alltid!
Jag har resolut vägrat räkna ut vilken gång i ordningen det var jag såg dem i helgen, sparar det till nästa gång… Men tillräckligt många för att jag ska kunna säga att de bara blir bättre!
The Scars The Wounds fortsätter vara så äckligt bra och catchy live, sluta inte spela den, tack på förhand. Publiken var…. Ehm. Intressant. Let’s not say any more about it…

Sen blev det meeera öl, mera prat, prat, prat, prat, mera öl, prat och öl. Tror efterfesten fortsatte till jag vet inte när, och efter efterfesten fortsatte till runt kl.16 på söndagen. Den spenderades med att göra livet surt för alla som råkade komma till samma café som vi (till Andrés STORA förtret) hade satt oss på. Ett gäng kom dit för att fira mors dag och försvann på ca 15min… Sorry guys.
Och du vet att söndagshumorn är på topp när sex pers skrattar så de håller på att börja grina åt “han har GPS”.

Jag och Michan släpade oss tillslut hem efter köttstopp på O’Learys och föll isäng i ett par timmar.Välbehövligt. Är fortfarande smått förstörd (mest de stackars ridmusklerna som tagit stryk, jag menar barbacka?), men SÅ värt det.
Ser redan väldigt mycket fram emot nästa Sherlockspelning (när den nu blir av) och Corrodeds releaseparty 5september! Bring it on!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s