Monthly Archives: April 2011

Så kommer varmen…

Ibland blir man bara glad.
2mil idag, som igår och avslutade med att springa uppför backen till tonerna av ‘Kom Hell’. När jag sedan går ner igen kommer regnet. Promenaden avslutas i regn, sol och värme till ‘O Dessverre’.
Livet är fint.

Nu ska jag läsa Robin Hobb i ett par timmar, planera fler tatueringar jag inte har råd med och bara. Vara lugn.

“You forbid? You forbid? Forbid the wind to blow past your stone den then, or the grass to grow in the earth around it. You have as much right.
You forbid.”
– Nighteyes

Advertisements

Hey Hey you Kaizer(psycho) you.

Alla andra gör det ju.
MÅSTE OCKSÅ ANORDNA EN KAIZERSFEST.
Tänke att vi alla kunde sitta i mer eller mindre taskiga 30-40tals outfits under mitt skrivbord och dricka vatten. (Det är visst jävligt inne att inte dricka alkohol i KAIZERSUNIVERSET. Am I right? Right. Straight edge var det här..)
((Nu är de förstås från Norge där folk inte kan dricka sprit så det förvånar mig egentligen inte alls om vodkan de ska ge ut egentligen är vatten.))
Och så kan vi lyssna på på låtarna och agera ut dem. Det är jävligt inne.
Jag agerade till exempel ut Salt og Pepper idag, gjorde bakismat och saltade maten något så in i helvete mycket. Borde få en Oscar.

Har ingen revolver men man kanske kan köra chatroulette på datorn?

Herregud säger jag bara. Gå på en burleskklubb. Gå på en jazzklubb. Istället. Eller ha för all del Kaizersmaskerad och drick erat vatten men framförallt
Sluta vara så jävla fula.

Blev några tår ömma då de blev trampade på av att läsa detta så finns det tåplåster på apoteket för ynka 45kronor. Rekommenderas.

Sound and color genius on skin.

Igår var det äntligen dags för tatuering nummer 2 och 3. Tre år sedan första och enda tatueringen. De har inte helt oväntat att göra med något av det jag älskar absolut mest. Musik.


Something is respirating me…
22


Just there felt belonging
My heart which when speaking like roar
…was an echo in stone

Complete joy.

Holdt mig i hånden, for nu åbner jeg mine øjne

Någon sa till mig att folk hade ögonen öppna för mig. Och undrade försynt om jag verkligen hade ögonen öppna för dem. Nej, det har jag inte haft. Jag har varit förblindad och sedan frivilligt knipit ihop ögonen, hårt. Men nu. Nu är det vår och det drar i hjärtat. Så om man skulle våga sig på att kisa lite mot solen tro.

There’s a whole world out there.

I övrigt har saker börjat ramla över mig och jag är helt oförberedd som vanligt. Jobbat 8 dagar i sträck och bara inte funderat över att det är vår och alla inplanerade events bara kommer flygande. Dylan Moran på lördag. Ni förstår inte hur episkt det blir. Jag, Camilla och en box SomeZin. Platta skor och Medusa efter, är tanken. Sedan är det Royal Republic veckan efter. Och VM i konståkning. Och så ska jag visst till Västerås. Sen är det maj. Sen är det Banditbåt. Sen är det London. Sen är det juni, Twin Atlantic, Northside, Rockcruise, Metaltown… Herregud.

Imorgon kommer lönen. Då ska det panikköpas biljetter så till den milda grad att jag antagligen kommer drabbas av tre hjärtattacker under kvällen. Nu, mer te.

Protected: Danamrk

This content is password protected. To view it please enter your password below:

EnglanD Ca22ing!

17maj åker jag (och förhoppningsvis Majken!) till London.
Den 18e bär det av till Bath. Och så hem igen 19e.

Varför åker vi dit?
För att se något av det mest fantastiska jag någonsin hört i musikväg.
22

°· OXYGEN ·° new song from upcoming EP is streaming N0W <> L0ST · F0UND ·BRE∆TH -· come here :. and then click ’22 player’ on the left.
righT !
http://www.myspace.com/22newenergymusic
Lyssna!


‘22’ get ready to release their heavy-edged and euphoric debut UK EP ‘Plastik’ on Best Before Records on the 4th of July and are bringing it live to The Great Escape & Liverpool Sound City. See the full list of gigs below.

‘22’combine the mathematical and downright progressive insanity of the Mars Volta, Muse and Refused with a keen pop sensibility and strong desire to experiment.

True alternative rock performance let fly for the outsider in us all which is about to blow your mind. You have to see this band live!”

Best Before Records

Information från facebook, bilder från Best Before Records.

Resistansen har flyttat in i balsalen. (Kaizers Orchestra, Oslo Spektrum)

Var min första tanke när Ompa Til Du Dør drar igång och ljuskronorna sänks ner från taket över scenen.
Men jag ska börja från början.

(inlägget om Köpenhamn ligger nu under detta)

Kom till Oslo halv 11, gick till Spektrum, fick panik över att inte Anette var där ännu och efter att förvirrat ha gått några varv utan att veta vart jag skulle köa hittade jag tillslut ingång 10. Då var det 3pers där. Fick min 4a på handen och köade till runt 12 då Anette & co äntligen kom. Sedan blev det öl och pizza. Kvart över fyra ramlade vi tillbaka in i den då långa kön och möttes av normala vänliga + hysteriskt ilskna folk som tydligen inte uppfattat att själva POÄNGEN med könummersystem är att man ska kunna gå därifrån.
Och såklart smyga in Camilla som nr4.5 i kön så att hon kom längst fram.
Dock hade hon ju 39graders feber och skulle köat från 06 så den som klagar slår jag 🙂

Sedan var det insläpp och förband. Micke from Sweden började, slängde ut 10meter Kaizerskontrakt som gick ut på att han inte fick spela längre än 15min. Scenpersonlighet? Ja. Musiken var helt okej men hade varit GRYMT bra med en riktigt nice psychobillykontrabas som komplement till pianot. Geoff Berner var underhållande och medryckade. Bernhoft var grym. Lite synd på hans ljud bara, det var inte riktigt på hans eller publikens sida. Men han lyckades ändå. Såklart. Riktigt bra hur snabbt och smidigt det gick med förbanden, imponerad.

Sedan var det Kaizers. Jag kan inte ta det låt för låt. Jag kunde inte ens ta in igår hur fantastiskt och mäktigt det var. Inte helt. Idag har det hunnit ikapp mig till 200% och jag har gråtit och gråtit och haft gåshud när jag tittat på youtubeklipp från konserten. Så mäktigt var det. Så magiskt. Särskilt Die Polizei. När den framförs så som den gjorde, med en sån publik som igår, då finns det inte mycket bättre. De sjöng, vi sjöng, Kaizers tackade för sig, började gråta, kramade om varandra och gick tillslut av scenen för tredje och sista gången. Vi i publiken fortsatte sjunga. Och fortsatte. I 10min. Vakterna tittade förvirrat på varandra och visste inte vad de skulle göra. Att slå på ljuset i lokalen ordentligt fick vänta.
Det är kanske det största jag upplevt i konsertväg.

Magiskt.

Resten av konserten var lika bra. Till och med ‘Din Kjole Lukter Bensin, Mor’ var bättre än någonsin. Vi hade fantastiskt roligt under ‘Hjerteknuser’ då vi lika seriöst som vanligt headbangade av hjärtans lust och hade inlevelse så det räckte för hela publiken. Så även under ‘Sju Bøtter Tårar Er Nok, Beatrice’. Gillar du inte en låt, gör det bästa av det. Som i, sjung VÄLDIGT allvarligt och inlevelserikt med i verserna (helst framför en filmkamera modell större) och dansa som ett litet cp till refrängen. Roligt ska man ha.

Nu vet jag inte mer. Jag har inte superlativ nog att skriva om varje låt. Det var så otroligt, otroligt bra. ‘Ompa Til Du Dør’ med kristallkronorna som sänktes ner över scenen från taket gjorde sig ypperligt till låten och stämningen. Vad Janove gjorde med texten under början av ‘Sigøynerblod’ är fritt fram att gissa för jag vet då inte. Och stagediving under ‘Resistansen’. Sluta med det. Och vad är det för fel på att gå ut i publiken, säg, allra längst till höger eller något? Eller gå på dem som skriker högst och ljusast, de VILL ha folk på sig. Tack på förhand.
(Fast det ser väl fint ut på dvdn kan jag tänka mig.)

Efter konserten blev det den officiella efterfesten för mig och Therese där jag bland annat såg Lars Kristian och Therese fick ungefär femtioelva internskämt förklarade för sig. Även vi headbangade ordentligt när ‘Hjerteknuser’ framfördes av det gäng olika band som hade gjort en verison av den. Möjligen sjöng vi även lite för högt ibland. Kaizers kom ut på scen och framförde ‘Mr. Kaizer, hans Constanse og Meg’, väldigt fint. Drack lite drinkar och dansade sedan med folk. Jag dansade med dem ska påpekas, de dansade i allra högsta grad inte med mig (#internskämt). Therese tog världshistoriens sämsta kort som kommer upp så fort jag fått det.

Det var allt. En hemresa senare har jag insett att jag nu inte ska se dem igen förrän i augusti. Smått overkligt. Hoppas det dyker upp något datum emellan, på något sätt.
Inte jag som filmat youtubeklippen.