Monthly Archives: May 2010

Plan Three, Märsta 29/5

Efter att ha vilat ut, läst och ätit gott hela dagen hos Michan bestämde vi oss för att ta bilen till Märsta. MYCKET bra beslut, hade fan dött annars. En annan jobbade dagen efter. Jag som inte skulle göra om det här med att gå på sen spelning innan jobb. Jomen tjeeena att jag någonsin kommer lyckas med det.

tröööött
Väl där var jag helt galet trött. Mådde illa och ja, vi hade ju kunnat ha roligare. En såndär kväll där man börjar fundera på vad man håller på med. Varför åker man för att se ett band man sett 25ggr innan när man vet att man då knappt kommer få sova? Nu trodde vi visserligen att första bandet skulle börja 22, när de egentligen började typ 23.15. Inte min och Michans musik direkt så vi gick ut till bilen, virade in oss i en filt och lyssnade på Hurt i 45min istället.

Vid 00 gick Plan Three upp på scen och drog igång. Påminde mig om att det är DÄRFÖR man åker för att se dem för 26gången. Under spelningen var jag inte trött vill jag lova! 😀 Roligaste sedan Malung. Sjukt liten scen och vad Jacob egentligen höll på med när det kom till texterna är en vääldigt bra fråga. Det roligaste är att han alltid kollar på mig och Michan och ser helt chockad ut varje gång han sjunger fel. Men skönt att veta att det inte bara var jag som råkade sjunga gamla texter under kvällen. Sedan försökte både jag och Michan sjunga Collision under Still Broken av någon anledning…  Som de då dessutom redan spelat.






Efter giget roade jag och Michan oss med att dricka en massa vatten (sjukligt varmt under spelningen), samt att efter många om och men sagt hejdå till alla sätta oss i bilen och åka hem. Jag sov gott kan jag säga. Sen vågar jag och Michan fortfarande av någon anledning inte riktigt ta oss fram för att säga hejdå medan de plockar ihop. Då är de ju jätteupptagna och kommer bli otroooligt arga om vi stör… ehm.. eller? Haha 😛 Dagen efter var intressant, jobbade en hysterisk frukost och en ännu mer hysterisk brunch, 10.5timme. Var lite trött när jag kom hem…

Advertisements

Plan Three, Täby 28/5

Jag och Michan anlände smidigt till Täby Centrum vid 21.53. Fritt inträde till 22.00. Varför ha gott om tid på sig liksom? Men vi hann 🙂 Väl inne mötte vi Elin R (många Elin nu haha)  som sedan tyvärr gick innan Plan Three började, synd på ett bra gig. Mötte också Daniel och hans kompis minnet sviker när det gäller namnet. Vi slog oss ner hos dem och sysselsatte oss sedermera med att äta upp hälften av alla pommes de beställde in. Nam nam nam.  Förutom det så roade vi oss med Screwdrivers och öl så vi var lagom lulliga när det var dags för Plan Three.

De var riktigt bra. No shit, det tycker jag ju aldrig. Men samspelta och Jacob kom till och med ihåg alla låttexter (inget uppenbart fel iaf). Och JA! De har numera ett träd! Och en skyltdocka med gasmask. Jacob hade fixat och donat länge med det där. Jag började visserligen med att nästan lägga mig över bordet och skratta så jag grät när jag först såg det, men jag gillar dem nu 😉 Det är kul med lite scenprylar. Grymt bra publikstöd vilket alltid är roligt. Långt  set också, 13låtar 🙂 Efter giget snackade jag och Michan en hel massa med Love, hade rätt kul utanför. Tillslut bar det dock av hemåt och för att fortsätta succéen från förra gången satte jag mig i en kundvagn vi hittade och posade lite… VI förskte oss inte på att köra den, vill inte skrapa upp resten av mig.

Banditfest feat. Min kära mor.

I torsdags var det alltså dags för Banditfest, Sherlock Brothers stod på scen.

Kvällen började med att Michan kom hit till mig och drack lite rosé och sedan lurade vi med oss min mamma ut. Vi har försökt länge, haha, och nu så. Vi ramlade in på Harry B vid kvart halv tio nån gång och de första vi ser är Per och Sanna 🙂 Väldigt trevligt att träffa dem. Jag och Michan blev även bjudna på rosa pantern av mor min, så hon kan få följa med fler gånger, haha. Sanna joinade också, najsinajs. Måste hem till Sanna och Molly snart!

Efter lite om och men (de var till exempel väldigt sena “Vi trodde vi skulle börja tolv!”) klev Sherlock Brothers upp så scen och rockade loss. Bättre gig än 15/5 och det kan säkert ha något att göra med den något lägre promillehalten. Tyvärr började jag blöda näsblod och fick spendera nästan hela Sleeping Silence med att springa fram och tillbaka från toaletten och hämta papper. Men förutom det så. Några kids försökte sig på en moshpit och blev snabbt avbrutna av vakten. Harry B har nolltolerans på moshpits.

Seden hängde vi i vanlig ordning vid Dj-båset där Peter senare på kvällen tog över från Nicke Borg. Det första han fick var en lång lista på låtönskningar. Han spelade nästan alla dessutom så vi var nöjda. Pratade lite med Love och fick veta att hon skulle till Täby dan efter, trevligt. Haha även om jag var nollställd sen när vi skulle på och Peter sa “Ses imorn?” …eeeehm… “….jaa…eller..JAHA, ja det gör vi!” Heja mig.
Michan kom också fram till att hon inte skulle hinna med bussen. Vi vet inte hur det gick til leftersom hon stod och pratade med mig och mamma utanför i en kvart och sedan FORFARANDE hann med bussen. Haha, men tur det!

Fantastiska Oedipus

Holding Out For More

OEDIPUS “HOLDING OUT FOR MORE” from Gorillacoustic.com on Vimeo.

Ja, kolla in länken! Akustiskt och galet bra.

Foeda Conveniunt

Blowsight @ East Festival ’10, Skogås

Hej och hå jag kommer så sakteliga ikapp.

Den lördagen började iaf med att jag och Michan gav oss på stan och inhandlade sandaler och shorts. Jag är vääldigt nöjd. Sedan inhandlade vi rosévin, tog en sväng hem till mig för att packa filt osv och sedan bar det av till Skogås! Där handlade vi picknick och tillbringade en dag i solen med god mat, gott vin och varsin VÄLDIGT bra bok.
(Michan läser också Robin Hobb för tillfället 😉 )

Vid åttatiden kom Elin så till och med jag och Michan lyckades vara lite sociala. Haha och stackars Elin kommer bli meddragen på än fler konserter än hon kan ana tror jag. Framåt tio över tio tog vi oss en ordentlig titt på festivalområdet för första gången och ställde oss sedan vid våra sedvanliga platser längst fram. Om än mer i mitten än vanligt. Bredvid oss stod Anna och Linnea, kul att se dem igen! Även om vi mest sa hej. De fick sjunga i micken under I’ll be around och jag förklarade nöjt för Elin att det är bara då han sträcker fram micken, så vi kunde pusta ut. Under Three Words stod jag sedan och dansade min och Michans fula dans med all fokus på scenkanten av någon anledning och tro fan om man inte plötsligt i princip tuggar på mickhelvetet. Jag var inte beredd. Som tur var tror jag inte jag hördes så bra.

Nicke försökte också efterlikna min och Michans Three Words-dans… Det gick sådär kan man säga. Han blev visst förvirrad över att våra fötter skuttade runt till nåt helt annat. Men det var ett mycket gott försök! Mer sånt. I övrigt var det ett sjukt kul gig. Alla verkade jävligt glada, Mini hade äckligt snygga nya baser varav en sexsträngad och en hel del gick rätt fel. Men under lagom tid. Scenbelysningen slocknade inte så länge t.ex. utan räddades upp med lite mellansnack osv. Bandit For Life är fantastisk. Needs moar gigs. Soon, thank you.

Efter Skogås blev det Medusa i 1-2timmar, mycket trevligt. Mindre trevligt var att gå upp och jobba efter två timmars sömn. Hade bestämt mig för att inte sova alls och det hade nog tom kunnat vara bättre. Jobbade i åtta timmar och det var.. intressant, haha. Men det funkade!

BILDER 😀

Sherlock Brothers, the Cave 15/5

Det blir lite omvänt nu eftersom jag varit så lat…
Men jag minns det mesta, från den här dagen iaf 😉 (det blir jag dock förvånad om André gör..)

Jag och Michan kom iaf lyckligt iland med Banditbåten och traskade iväg till Ropsten. Det verkade alldeles för jobbigt att dela tunnelbana med en massa människor. Väl hos Michan blev det pizza och en öl. Pizzan gick ner fortare än ölen, haha. Sedan bar det av till the Cave! Vi var nästan mer döda än levande men iväg kom vi, och tro fan om inte CellOut redan stod på scen när vi kom dit. Senare kunde jag ju dock påminna mig om att jag faktiskt läst att de skulle börja tidigt och bestämt mig för att tänka på det.. tjeena.

Inte för att vi först såg att det var CellOut. Sångaren hade ju färgat håret och växt  en halvmeter. Då är det inte lätt. Men de var lika bra som vanligt!
Lyssna själva!
Efter dem var det Dags för Self Deception. De var också riktigt bra, även om sången skulle kunna bli lite stadigare (kommer från rätt käft btw, haha)
Men helt klart värda en lyssning.

Och sedan.. tadaaa! Sherlock Brothers! Att André ens var vid liv. Full som en kastrull dock och de andra grabbarna verkade inte mycket nyktrare. Soundchecket var helt fantastiskt, trodde ljudteknikern skulle få ett anfall på ena gitarristen (ehem, Marcus) som glad ihågen störde när de skulle checka basen. Från sidan av scen. Sedan tyckte han att han skulle stå kvar där när det var dags att kolla gitarren. Det tyckte INTE ljudteknikern. Sedan var det dags för andra gitarren. Men den gitarristen var visst på toa. Länge. Så det slutade med att André hoppade in bakom trummorna och så blev det lite jam med trummor, bas och en gitarr. 😀 Mer sånt!



Tillslut vart det dock riktigt gig. Och det lät bra.  VÄLDIGT SERIÖST GIG. Haha. Även om André inte var mycket värre än vanligt. Man måste ha varit där tror jag. Klart värt att ta sig dit iaf!

Carpark North @ Strand

Började kvällen med 2glas rosé och lite vindruvor. Sedan kändes det som att jag druckit ca 5glas och intelligent som jag är följde jag upp det hela med 2öl. Detta intag borde inte göra mig så mycket men igår.. Oj oj, man var ju smått odräglig.

Men mer om spelning och sådär. Veronica och Linda kom till Strand vid tjugo i nio, väldigt trevligt att träffa dem igen 😀 Strax efter nio var det således dags för Carpark North! Jäävligt synd att de var “förband”, bara 7låtar tror jag. Särskilt med tanke på att det här giget var sjukt bra! Mycket, mycket bättre än när de supportade 30 Seconds to Mars. Det blir inte mycket mer sammhängande än såhär eftersom jag kände mig som i ungefär samma stadie som när jag kollade band på banditbåten. Eller, jag fokuserade MYCKET mer på musiken igår, men har inget vettigare att skriva än att det var jävligt bra!

Efter Carpark drog Linda tyvärr hem, medan jag och Veronica stannade och pratade med Nicke och Mini under tiden som Ginger Ninja spelade. Ginger var… gulliga… Men ganska urbota tråkigt. Utom Bone Will Break Metal som är riktigt bra.
Bilder har jag tyvärrinte, Veronica ska skicka sin och när hon gör det så ska jag ladda upp några här 🙂